Helt rasande hemsk träningsvärk från helgens bravader. Mest i benen, men axlarna var inte heller skonade. HATAR att träna 1) före frukost 2) på morgonen överhuvudtaget. Alltså var det såklart upplagt för succé när jag tränade på tom mage direkt efter morgonpasset!
5 varv med 5 minuters vila för max vikt av ”Bear complex”: 7 set av 1 power clean, 1 front squat, 1 pushpress to back rack, 1 back squat, 1 pushpress to front rack. Vikten får inte vila på marken under seten: 57.5 kg
Gjorde bara tre set för jag var stressad att komma till jobbet och det kändes faktiskt inte bra idag. 57.5kg var dessutom svintungt, och det inbillar jag mig att det inte ska kännas (kan vara storhetsvansinne – aldrig gjort björnkomplexet tidigare), så jag lät det räcka där. Funderade nog i banorna att spara mig och ställa in pass 2 också. Men…
Kände mig mer och mer missnöjd med min prestation under dan, och när totalt kaos utbröt under kvällen (4 ungar här) så behövde jag avreagera mig på nåt när det lugnat ner sig lite. Bestämde mig för att ro som om det inte fanns nån morgondag!
Roddsprinter 5x 1min@95%, 2 min vila mellan intervallerna: 315m, 319m, 317m, 316m, 309m (~1:34 snitttempo igenom alla)
vila 10 minuter
Roddsprinter 5x 30sek@100%, 2 min vila mellan intervallerna: 170m, 168m, 169m, 168m, 168m (~1:28 snitttempo igenom alla)
Några reflektioner: har svårt att hitta 95%-växeln. Aldrig riktigt använt den, och la mig nog på 90%, och kände att nästa läge var 100%. Får öva mer på tempohållning.Väldigt jämna intervaller iallafall. Antyder att jag inte gick tillräckligt hårt på de tidiga intervallerna, eftersom jag knappast kan återhämta mig från 100% på 2 minuter.
Mådde piss i halvtid, och undrade om idag skulle bli dan när jag för första gången kräktes under en WOD. Precis som vanligt vid såna här intervaller alltså.
Presterade inte alls på topp, utan precis under den, jämfört med samma typ av intervaller tidigare veckor. Hade inget ”pang” i draget och kom inte ner i dom tempon jag vet att jag kan (1:22-23-ish) på 30sek. Vet inte om det är tänkt att jag ska vara nertränad eller inte. Avvaktar och känner efter nog hur jag mår resten av veckan. Kanske bara benen som är slitna efter helgen. Frustrationen över dagen la sig lite av rodden iallafall, och det var ju vad jag var ute efter.
Trevligt igår med Anders som var och hälsade på. Vi åt och pratade tills klockan var sent, och han var tvungen att återvända för att preppa sin killar för invägningarna dagen efter. Vaknade sen tidigt imorse och kollade vad dagen hade att bjuda på, och sen gick jag och la mig igen. Haha. Ska det vara såhär? Linda frågade om hon också skulle göra den här och kvittrade. Jag hade väl svårt att känna samma entusism, men sällskap är såklart trevligt, och vi tog oss iväg till Friskis medan barnen lekte själva hemma (dom börjar bli stora nu!).
50 double unders, 5 thrusters (40kg)
40 double unders, 10 thrusters
30 double unders, 15 thrusters
20 double unders, 20 thrusters
10 double unders, 25 thrusters
Tid: 10:51
75 jäkla thrusters alltså! Jättekul. Dom flesta dessutom direkt efter varandra (man har väl aldrig känt att det hade varit skönt med FLER double-unders i en workout förr!). Trodde jag skulle kunna hålla det obrutet fram tills varvet med 20 thrusters, men axlarna krashade ihop tidigare än jag trodde, och jag var inte ens nära att göra dom 15 obrutna (8/7). Från det blev det mest en kamp för att komma ur åbäket. Varf ör övrigt HELT säker på att klara 10 minuter innan passet – där blev man nertagen på jorden minsann…
Hade redan innan messat med Jenny (Jacobsen), som eventuellt skulle kommit upp för att göra oss sällskap, men hon hade redan hunnit damma av den. Och som hon måste ha dammat – hon gjorde den under 8 minuter. Enligt henne så var hon tvungen efter ”fiaskot” igår (jag höll väl inte med om att det funnits nåt fiasko, men vem lyssnar väl på mig…?). Knockoutseger till Sveriges mest vältränade kvinna alltså!
Fick en rasande huvudvärk redan under dom första 50 hoppen, som inte släppte på hela dan. Var därför inte sådär supertaggad inför del 2, när den skulle göras 6 timmar senare. 150 jäkla svingar, games standard och med ett tungt järnklot. Men, vad gör man. Har man stått ut med tre workouter på två dar, kan man väl tåla en fjärde? På med Propagandhi, in i hallen, och försöka beta av det repetition för repetition bara…
På tid 150 32kg KB (high games standard) swings: 11:37
Slitigt, men görbart. Märkligt nog kurerade det min huvudvärk dessutom. Brutet hårt såklart, och hade svårt med flytet inledningsvis, men jag hade ju tid att öva… Linda ville för övrigt göra den här också, men där avrådde jag. Jag vet ju vad passet blir imorrn.
Nu skulle det sitta fint med ett glas vin.
Skulle ha gått ut igår, men efter en att ha försökt kurera en begynnande förkylning med en flaska vin och en svullande av choklad så bara dog jag på soffan istället. Trist eftersom jag bland andra hade fått hänga med diverse CrossFit Uppsala-folk och säkert haft jättekul, men samtidigt verkade det hjälpa förkylningen, för idag har jag inte känt mycket av den. Som straff för min osocialitet så ställde jag in min tilltänkta vilohelg (det fanns ju helt plötsligt ingen bakfylla att ställa in träningen för..), och det vara bara att lyda Coach OPT och cykla iväg i det fantastiska vintervädret för att köra del 1:
hitta 5RM i Clean&Jerk: 70kg-75kg-80kg
Har inget jättegrepp om huruvida 80kg är okej eller inte, för jag har nog aldrig gjort så många så tunga c&j, men jag kände mig inte alls 100 idag. Tekniken var lite off (hoppade för brett i vändningarna och dök inte tillräckligt i överstötarna), och jag hade nog inte matchat mina 1RM vikter idag.
Körde styrkevändningar rakt igenom, för mina kycklingben skulle aldrig orka att böja sådana därna vikter en massa gånger i brådjupet man hamnar i när man sittvänder. Överstötarna var av pushvariant på 75kg och splitvariant på 80kg (intresseklubben noterar)…
Efter Nickis lekland & storhandling på Coop så körde jag och Linda del 2 båda två. Linda inledde och gjorde en fantastiskt fin prestation, och efter henne var det min tur. Kan inte påstå att jag var så sugen – att ha flera dragmoment staplade på varandra tycker jag faktiskt ännu mindre om än att ha flera pressmoment efter varandra som förrgår. Dessutom tycker jag att 50+kg i high pulls är tungt. Sådetså. Men om nu frun har krigat till sig en grym tid så måste jag ju ändå ta mig igenom spektaklet… Såååå del 2:
På tid 2000m rodd, 30 sumo deadlift high pulls (52.5kg), 1000m rodd, 20 SDHP, 500m rodd, 10 SDHP: 19:50
Spenderade 2 minuter på de sista 10 SDHPs, och då var livet inte så roligt. Rodden gick rätt bra och enligt plan, förutom sista 250m som var lite tunga. SDHP var tyngre än jag trott, bröts hejvilt och väldigt få repetitioner använde nåt momentum från tidigare repetitioner…
Nu ska jag tydligen genomlida melodifestivalen (ja, barnen gillar det…) och så ska jag få besök av Anders Eriksson från girya.se/fighter magazine, som är i stan för att coacha boxare i det pågående thaiboxnings-SM.
Trodde jag skulle bli sjuk igår kväll, för jag kände mig sådär hängig och emlig som man kan göra innan sjukdomen träffar en, men idag så är jag bara ”vanligt” sliten & seg. Sådär som man är i slutet på veckan, och efter några ganska hårda pass på raken. Lika bra att köra ut cykeln alltså. Snabb-pass på lunchen.
A. 8 set av 2 deadlift (60% av 1RM = 110kg) med 30 sek vila mellan seten
B1. 3×15 GHD raises. 90 sek vila innan B2: 15, 15, 15 (45 graders bänk, inte fått igenom det där GHD inköpet än…)
B2.3×15 Toes to bar. 90 sek vila innan B1: 15 (striktish), 15 (mindre striktish), 15 (kippade)
C. 8 min AMRAP double-unders: 342
Kapade B lite pga tidsbrist (och så var jag rätt färdig idag). Kände redan under första minuten att underarmarna var lite för slitna av de senaste dagarna för att kunna hålla ihop hoppandet ordentligt. Halvvägs in i hopprepandet fick jag en hemsk huvudvärk. Hade hoppats (pun intended) på mer, men så kan det gå! Upplagt för Herman och Linda att krossa mig på det här. Come and get it!
…För att jag kan! ”Full effort is full victory”. Del 1 innan CrossFit Uppsalas lunchpass. Släpade fram roddmaskinen till ett hörn i lokalen, där jag sen ägnade 20 minuter åt att förstöra, mina redan rätt förstörda, pressmuskler.
Så många varv och repetitioner på 20 minuter av 300m rodd, AMRAP handstand pushups, AMRAP ring dips, AMRAP push ups: 6 ronder+ 41m rodd, 140 reps (15/13/16, 7/9/8, 6/7/8, 5/7/6, 5/6/6, 4/6/6)
Alla som gjort sina ”J.T.” vet hur taskigt det är att lägga övningarna HSPU, ring dips & push ups efter varandra. Paceade inget, utan körde till failure, tog minimalt med vila mellan övningarna och sprang rakt in i väggen.
Kände mig sådär sen på dagen, men det var ju bara att bita ihop och ge sig ner och göra del 2 sådär en 5 timmar senare. Fick bli friskis den här gången pga att det var andra pass på hilti. Tog med ett måttband och ställde upp en av dom schyssta raka, ställbara bänkarna till 50cm.
På tid 30 box jumps (50cm), 10 pullups, 30 box jumps, 20 pullups, 30 box jumps, 30 pullups: 5:34
En gammal CrossFit Journal (den första?) har en lista med saker som får en utslängd från kommersiella, fina gym och högt upp på den listan står box jumps – det stämmer verkligen. Av nån anledning blir folk livrädda om nån sätter igång och hoppar upp på saker. Antagligen hade jag betraktats med mindre skepsis om jag halat fram testiklarna och kört elefanten för fulla muggar…
Hade ganska bra tempo in på tredje boxhoppsvarvet (~3 min), men träffade på en vägg på de sista pullupsen. Fran-obehagskänsla och ont & kramp i underarmarna länge efter blev belöningen. Tror inte dom 100 CTB pullupsen i Söndags hjälpte mig här.
Smet iväg på lunchen för att lyfta lite. Lite, men inte kort visade det sig när jag väl kikade på vilorna… Fick dock se min fantastiska fru dominera det jag slängt på henne idag under vilorna, och det var kul och inspirerande. Hon går framåt den därna damen.
Q: Bygger vi monster? A: Vi bygger monster.
A1. 3-3-3-2-2-2-1-1-1 Front squat, 3 sek excentriskt. 3 minuter vila innan A2: 3×80kg, 3×85kg, 3×90kg, 2×95kg, 2×97.5kg, 2×100kg, 1×105kg (PR), 0×107.5kg (gav mig efter denna)
A1. 3-3-3-2-2-2-1-1-1 Seated military press, 3 sek excentriskt. 3 minuter vila innan A1: 3×50kg, 3×55kg, 3×60kg, 2×62.5kg, 1×65kg (f), 0×67.5kg, 0×67.5kg (gav mig efter denna)
B. 8 varv av 30 sek jobb/30 sek vila av GHD situps för totalt antal reps: 106
Tokigt ovant att sitta ner och pressa. Svagare där än i vanliga (stående) pressar. Lite för snabb ner i både 2×100 och 1×105, men men. Ett PR är ett PR 
Jag och Björn fick återigen chans att hänga med på ett CrossFit Level 1 cert. Behändigt nära denna gång, då det utspelade sig på Fighter Center/CrossFit Stockholm.
Lördag
Mötte upp Björnen och träffade direkt en massa människor man kände, läst om eller haft kontakt med på nätet. Supertrevliga allihop såklart, sådär som bara vi crossfittare är .
Första delen av dagen gick åt till dels föreläsningar om vad CrossFit är, och inte är för att sedan gå över på de nio rörelser som anses fundamentala i CF-metoden/av CFHQ. Idel bra föreläsningar, speciellt de som hölls av Chuck Carswell (ägare CF East Decatur, kanske den bästa föreläsare/talare jag någonsin hört!) och av Karl Steadman (ägare CF 3D i Manchester). Först ut var knäböjsprogressionen, och den avslutades med tabata squats – utan att vara med vila i bottenläget denna gång. Halvlökade mig igenom den (förlåt Björn!) och fick nästan lite dåligt samvete för det, men Mads gav mig ”the nod of approval” så jag slog bort mitt bra jag. Minsta antal squats blev förresten 15.
Lunch och då dök Jenny upp för att köra dagens OPT. Man blev såklart sugen att haka på, men klokt nog sparade jag mig. jag visste ju vad som skulle komma. Laddade med otroligt nyttig och näringsrik lunch var jag och Björnen laddade för att gå igenom press och dragprogressionerna under eftermiddagen. Oliver höll i dragprogressionen och gjorde ett bra jobb. Dom är trevliga dom där danskarna. Intressant att jämföra förevisningar och dragningar med förra gången – en del skillnader (om än små), och man noterade en del småsaker man inte uppfattat tidigare.
Kändes dock som om dom kunde toppat laget ytterligare, då jag vet att mads är en mycket bra föreläsare, som inte användes denna gång och dessutom verkade Jami som var med väldigt kunnig. Dom som föreläste gjorde ett bra jobb, men varför lämna duktigt folk på avbytarbänken?
Som avslutning på dagen visste man ju att den skulle komma – ”Fran”… Har inte gjort den sen min mardröms-date med henne förra certet vi var på… Förutom i några andra variationer då (BW fran, Chest-to-bar Fran). inte direkt superpepp, och var fast besluten att ta det lugnt och inte köra slut på mig.
”Fran”, 21-15-9 på tid av thrusters (40kg), pullups: 3:06 (PR)
Bisarrt. Körde på i lugnt tempo (tyckte jag), gick lugnt mellan skivstång (som jag satte ner lugnt och fint efter varje set thrusters) och pullupstång och rätt vad det var så var jag framme vid mina sista pullups (fick tillochmed vänta lite på stång andra varvets pullups). Noterade att Björn och Mads pratade om låga tider samtidigt som jag gjorde dom men blev ändå lite förvånad. Inga butterflykippar eller sånt heller (kan ju inte)… Inte ens slut efter. Konstigt det kan vara ibland. kanske börjar komma i form?
Kvällen spenderade jag och Björnen tillsammans med coacher och Jenny, samt två andra deltagare vid matbordet där det åts, dracks och var super, supertrevligt. Pratade mycket med Karl som är den trevligaste killen ever. Kunnig, har i princip samma syn på CF som oss och dessutom begåvad med en underbar humor. Måste verkligen försöka få tillfälle att träna och hänge mer med honom i framtiden. Chuck, Mads och Jenny gick igenom nån form av ”carb-frenzy” vid andra änden av bordet, och dansade och betedde sig. Kom hem alldeles för sent, och det kändes dagen efter.
Söndag
Björn sov hos Mads & Jenny emedan jag sov hos morsan. Vi mötte upp på CF Stockholm för en förmiddag av repetitioner, föreläsningar om näring och sen ytterligare en WOD före lunch.
AMRAP 7 minuter av 7 sumo deadlift high pulls (12kg), 7 pushups: 15 varv
Tog det lugnt med mening eftersom jag träffat Jenny som kommit för sin OPT-fix, och jag behövde faktiskt min fix jag med. Tänkte att jag tar WODen som uppvärmning, men naturligtvis råkade man dra iväg lite väl i intensitet ändå, trots att jag klokt nog skalat ner vikten i SDHP rejält. Armhävningarna skulle jag få sota för när jag 10 minuter senare gav mig på OPTs första del för dagen:
10 varv på tid utav 10 chest-to-bar pullups, 10 ring dips. 30 sek vila mellan varje varv: 0:30, 0:33, 0:57, 1:34, 1:34, 1:35, 1:48, 1:47, 1:48, 1:29. Total arbetstid 13:35.
Ring dipsen tog slut snabbt muskulärt. Bet ihop och körde på ändå. hade draghjälp av Jenny som körde bredvid. Hon är grym den tjejen! Efter lunchen så bjöds det på en strålande bra föreläsning om GHD bänken applikationsområden (Vill ha! Vill ha! Vill ha! Är det NÅN som hör mig?) av Karl, och efter det delades vi upp i grupper för att lära oss ytterligare om att lära ut pullups, muscle-ups samt ryck. Mads höll i pullupstationen och gjorde ett utmärkt jobb (som vanligt!), och folk fick verkligen mycket bättre pullups på bara 15 minuter.
Oliver tog sen över och basade över Muscle-upsen, där såklart CrossFit Uppsala dominerade med en massa strikta/striktish variationer. Några fick sina första muscle-ups (grattis!), Emma från CF Copenhagen/staden Malmö visade att bara för att man är tjej och liten kan man vara hur grym som helst (hon dunkade lätt ut en muscle-up!) och Björn persade med 4 L-MUs (grattis!). Same old, same old alltså.
Karl höll i ryckdelen och gjorde det med den äran – man förstår varför han är utvald att hjälpa till med Coach Burgeners seminarier i Europa. Lite sugen på att rycka igen och prova lite småtips jag fick faktiskt.
Certifieringen avslutades med en föreläsning om programmering, också den av Karl. Vi hade pratat en hel del om detta dagen innan och både vi och Karl har rätt klara ideer om hur man som affiliate ska lägga upp sin programmering. Skulle gärna sett den föreläsningen vara ett par timmar till, för det är ett område man kan prata om LÄNGE, men jag inser att man måste begränsa sig nånstans.
Otroligt trevlig helg, massor med trevliga människor träffade (hör av er!), och alltid lika trevligt att umgås lite mer med min kära vän och partner, Björn. Dessutom lite kul att slakta Fran, utan att köra på alla cylindrar (fortfarande förvånad!), samt rätt kul OPT fix idag. Nu ska jag smälta alla intryck några dagar och försöka få lite sömn (för lite av den varan den här helgen…).
Jag är inte bara en coach som programmerar in double-unders för mina adepter, jag är också en ”atlet” vars coach har en ”viss” förkärlek för dubbelhoppande. Då kan det hastigt och lustigt bli hoppande för alla inblandade i CrossFit Uppsala. Tog med mig mitt ”shank”-rep och begav mig mot träningslokalen.
Normalt sett har jag antingen sänkt antalet obrutna hopp som krävs i den här typen av workouter, eller tillåtit mig att göra dem i två set. Tänkte ge mig på att försöka på riktigt den här gången, mycket väl medveten om att jag antagligen inte skulle klara det (mitt absoluta max antal hopp jag gjort obrutet ligger nånstans där runt 60-70). Bestämde mig dock för att avbryta efter 30 minuter om jag inte klarat mig igenom dom fyra varven än.
4 varv på tid av 60 obrutna double-unders, 30 obrutna wall balls: 2 fulla varv
Jaja, närde nåt litet hopp om att kunna fixa detta, men även om jag väldigt konsekvent kan hoppa 30+ obrutet numera krampar jag ihop lite däröver. Vilade länge mellan seten för att ha maximal chans, och kom nära ett gäng gånger. Mina försök såg ut som följer: 35, 60, 50, 48, 60, 55, 47, 37, 36. Jaja. Fick ju öva på att hoppa lite iallafall. Kände mig såpass säker idag att jag hoppade i strumplästen. Missar inte längre på det där onda sättet som kan sarga fötter, smalben, armar och tydligen knogar (?).
Jonas Colting är en av Sveriges mest meriterade uthållighetsidrottare. Bland hans meriter kan man nämna medaljer på VM i långdistans, två segrar i Ultraman samt ett flertal framskjutna placeringar i Ironman-tävlingar. Han vet vad hans snackar om när han pratar ultradistans och ”konditionsträning”, kan man säga.
Colting har också på senare år producerat ett flertal debattartiklar och böcker där han angriper den fixering vid snabba kolhydrater som råder inom uthållighetsidrotten, samt att även uthållighetsidrottare kan ha stor nytta av högintensiva intervaller (det vi ofta kallar ”metcon” inom CrossFit) av funktionella rörelser.
Vi på CrossFit Uppsala håller med helt och fullt, och vill passa på att tipsa om den här artikeln av Colting på utmärkta siten Marks Daily Apple. Utöver det så rekommenderar vi att läsa lite på Robb Wolfs utmärkta blogg om stenåldersdiet för CrossFit-utövare.
Ofta ställs olika kvantiteter av makronutrienter (protein, kolhydrater och fett) mot varandra i slaget om kosten, och även om det är rätt solklart att vi i dagens samhälle äter på tok för mycket (speciellt processade) kolhydrater, så är det att göra det väl enkelt för sig att titta enbart på detta.
Man behöver helt enkelt kolhydrater om man ska kunna prestera som atlet (ja, alla ni som läser här är atleter!) och protein om man ska underhålla muskler. Men vi glömmer ofta det kanske viktigaste, att titta på kvalitén av det vi äter. När mat processas försvinner mycket av makronutrienterna i denna (vitaminer, mineraler etc), och det gäller att försöka äta så oprocessad mat som det går i dagens samhälle (det är svårt att undvika helt), eftersom vi helt enkelt inte annars äter som vi är byggda för att äta. Än så länge är det moderna samhället bara en parantes i människans evolutionära process – och det gäller även från den tid vi började odla grödor, för ca. 10.000 år sedan. Den tiden ska ställas mot att vi utvecklade jägar och samlarsamhällen för mer än 2 miljoner år sedan.
Lite att tänka på i tider av ”kolhydratladdning” inför exempelvis Vasaloppet. Ta lite frukt, ät lite Omega-3 fetter och surfa in i stenåldern. Vi tycker att Michael Pollan lyckas presentera en bra syn på vad man ska äta med sin fras ”Ät mat. Inte för mycket. Mest växter”. Även Greg Glassman får till det i sin klassiska devis ”Hälsa med 100 ord”. Tänkvärt.
Man behöver inte göra det för krångligt för sig. Bara försök att ha i bakhuvudet att naturlig mat är bättre än processad mat, att man verkligen inte behöver pasta, ris eller potatis för att få en komplett måltid (snarare tvärtom!) och att om man behöver snabba kolhydrater kanske man kan välja en frukt istället för en smörgås. Eller varför inte ännu hellre lite bär?
Prova att äta bättre, och se hur det påverkar er prestation och träning. Ni kommer att bli förvånade över vilken skillnad det gör. Men det är egentligen inte så konstigt att det påverkar oss så mycket – grunden för prestation och välmående är naturligtvis det bränsle vi stoppar i oss för denna. Ytterligare läsning vi på CrossFit Uppsala rekommenderar är böcker som:
”Omnvicore’s dilemma” och ”Till matens försvar” av Michael Pollan
”The Paleo diet” och ”Paleo diet for athletes” av Loren Cordain
”Enter the Zone” (eller ”The soy Zone” för vegetarianer!) av Barry Sears
”Protein power” av Michael Eades
”Light’s out – Sleep, sugar and survival” av T.S. Wiley
Lite mycket idag. Hade först tänkt att skippa OPT, för att ta en trevlig simtur istället. Min rygg känner sig ”lite trött” efter dom där 130 marklyften med 100kg igår. Men nu blev det inte så eftersom SJ & SL är helt väcka, vilket i sin tur ledde till att Simon ödslade tid på stationen i Stockholm istället för att jobba, och därmed inte hann ta lunchpasset på CrossFit Uppsala. In stiger jag, som nu raskt byter fokus från bröstsim till… överstötar? Nåja, efter en provocerande kort och usel uppvärmning körde vi igång, utan större hopp (ryggen funkar ju inte!).
A. 3-2-1-3-2-1 Rack Jerks: 3×80kg, 2×85kg, 1×92.5kg, 3×85kg, 2×90kg, 0×100kg (f)
Allt jag hann så jag fick ta resten hemma. Höll ner vikterna för att 1) körde över min egen parkett och FÅR inte tappa och 2) ryggen funkar ju inte.
B. 6×3 front squats: 70kg, 80kg, 85kg, 90kg, 90kg, 90kg
C. På tid 100 abmat situps (istf GHD situps. Vill ha en GHD! Vill! Liiinda kan vi skaffa en?): 3:40 (PR)
Skumt pass med överstötar. En del fick jag till hur bra som helst, medans andra var vingliga, rangliga och fel. Brukar inte vara SÅ inkonsekvent. 3×85 kändes inte ens (så härligt när det händer – bara i tyngdlyftning), medans 2×90 var helt tokigt rangligt. Försökte sen rädda upp ett stressat och förvirrat pass med ett PR-försök – gick som det brukar… MEN jag har verkligen vikten i kroppen, bara gick inte in under stången. Frustrerande, men nästa gång sitter den.
Fokuserade på teknik i böjen, och höll den några kilo under vad jag klarar. Känns bättre och bättre, även om benen sa att dom var lite tröttare än vanligt.
Situpsen är pumpade fint i kistan. Vi behöver inte köra abmat-diskussionen den här gången: det var samma som förra gången – jag vill bara göra det lite värre för magen (jämfört med höftböjaren), och kunna jämföra med den förra tiden. Jag har samma åsikt som Björn om abmatens begränsade användningsområde. Och jag köpte inte min, utan fick den.
Certifiering i helgen. Får se vad som händer då i träningsväg (man anar ju…).
Senaste Kommentarer