…För att jag kan! “Full effort is full victory”. Del 1 innan CrossFit Uppsalas lunchpass. Släpade fram roddmaskinen till ett hörn i lokalen, där jag sen ägnade 20 minuter åt att förstöra, mina redan rätt förstörda, pressmuskler.

Så många varv och repetitioner på 20 minuter av 300m rodd, AMRAP handstand pushups, AMRAP ring dips, AMRAP push ups: 6 ronder+ 41m rodd, 140 reps (15/13/16, 7/9/8, 6/7/8, 5/7/6, 5/6/6, 4/6/6)

Alla som gjort sina “J.T.” vet hur taskigt det är att lägga övningarna HSPU, ring dips & push ups efter varandra. Paceade inget, utan körde till failure, tog minimalt med vila mellan övningarna och sprang rakt in i väggen.

Kände mig sådär sen på dagen, men det var ju bara att bita ihop och ge sig ner och göra del 2 sådär en 5 timmar senare. Fick bli friskis den här gången pga att det var andra pass på hilti. Tog med ett måttband och ställde upp en av dom schyssta raka, ställbara bänkarna till 50cm.

PU_BJ

På tid 30 box jumps (50cm), 10 pullups, 30 box jumps, 20 pullups, 30 box jumps, 30 pullups: 5:34

En gammal CrossFit Journal (den första?) har en lista med saker som får en utslängd från kommersiella, fina gym och högt upp på den listan står box jumps – det stämmer verkligen. Av nån anledning blir folk livrädda om nån sätter igång och hoppar upp på saker. Antagligen hade jag betraktats med mindre skepsis om jag halat fram testiklarna och kört elefanten för fulla muggar…

Hade ganska bra tempo in på tredje boxhoppsvarvet (~3 min), men träffade på en vägg på de sista pullupsen. Fran-obehagskänsla och ont & kramp i underarmarna länge efter blev belöningen. Tror inte dom 100 CTB pullupsen i Söndags hjälpte mig här.