Ska ta upp boulderingen igen, som jag ju ändå konsekvent gjorde då och då under en period för ~2 år sen. Riktigt pepp på det, kommer ihåg hur kul det var när man började komma in i det, och märkte utvecklingen varje vecka. Torsdagar ska bli dagen för det är det tänkt. Hade inte tänkt att göra något mer än det, men när jag nu är den person i hela världen som behöver knäböj mest så är det bara att bita ihop. Lunchpasset blev alltså.

7x 2-3 front squats@30X0 – vila 10 sekunder – AMRAP back squats@30X0: 3x70kg/12, 3x80kg/8, 3x85kg/6, 3x90kg/4, 2×92.5kg/3, 2×92.5kg/3, 2×92.5kg/3

1 hang squat clean, on the minute: 50kg, 60kg, 70kg, 80kg

Ouch. Otäckt tempo. Alltid värst när det är 0 sekunder i toppen. Kände mig svag, behöver det här. Ser fram emot att bli starkare i spirorna i en avlägsen framtid. Absolut ingenting kvar i tanken till vändningarna.

På kvällen åkte jag och cykel-Martin ut till Länna för att återse Håkan och Roger som driver rockwater. Lika glada och underbara som vanligt var dom, och det var underbart kul att vara tillbaka. Antagligen, förutom hos CrossFit Uppsala, det gym som man känner sig mest välkommen på.

1,5 lätt bouldering: Lätta leder. Som Målefors brukar säga: easy does it.
4xAMRAP-1 L-pullups@31X1 i ringar: 7, 7, 6, 5
3xcampus board, upp och ner

Värmde upp med ringarna, och satte min första forward roll to support! Har försökt ett gäng gånger, men alltid kommit fel, och trots att jag såklart har haft styrkan att göra det så har alltså koordinationen saknats. Nu satt dom, och jag satte massor av bara farten. Kul!

Klättringen gick som förväntat – ovant och svag i fingrar samt svårt att “hänga ut”. Ingen fara, beredd på att börja från botten. Betade av de flesta blåa lederna och började jobba på en röd överhängsled som jag hoppas kanske kunna sätta redan nästa gång. Om inte så kommer det vad det lider.