Hajjar inte vart helgen tog vägen. Var det nån? Eller driver livet med mig? Väldigt seg idag, så inga större förväntningar annat än da pump i underarmarna. Men, vafan, bara att köra. I grunden samma pass som förra veckan.

A1. 5×2-3 Front squat (3 sek excentriskt): 3×80kg, 3×85kg, 3×90kg, 2×90kg (glömde att höja), 2×92.5kg
A2. AMRAP Pullups: 40 (PR), 25 (vek ner mig), 25 (tvingade mig pga skitvarvet innan), 20, 20 (hejdå en stor bit hud)
10 sek mellan A1 och A2, sen 4 minuters vila tills nästa varv

3 varv av 60 sekunder AMRAP handstand pushups med förlängt rörelseomfång (stepupbrädor, 17cm), max vertikalhopp (5-7 sek mellan hoppen), 25 obrutna GHD situps: 5, mätte inte, ja/4, mätte inte, ja/3, mätte inte, ja

Äntligen med i 40 klubben, även om det kanske inte är nåt speciellt för många i bloggosfären. Lite oväntat att det kom idag. Ingen riktig referens för hur HSPUerna håller sig till tidigare prestation, men gjorde iallafall en trea första varvet.

Blir bra med vila imorrn. Känner mig lite sådär på väg att bli förkyld, hoppas undvika det. Har varit lite hintande om att OPTs program ska försvinna i den form som den finns i nu. Vore ju trist tycker jag.

rollins

The Iron never lies to you. You can walk outside and listen to all kinds of talk, get told that you’re a god or a total bastard. The Iron will always kick you the real deal. The Iron is the great reference point, the all-knowing perspective giver. Always there like a beacon in the pitch black. I have found the Iron to be my greatest friend. It never freaks out on me, never runs. Friends may come and go. But two hundred pounds is always two hundred pounds.

Henry Rollins. Den typ sämsta sångaren av alla som sjöng med Black Flag. Men antagligen den bästa författaren.