”I’m not entirely sure where the name came from, but a name matters not. What does matter is what we, the Big Dawgs represent – a constant search for answers to higher levels of fitness and all that it pertains to.

Big Dawgs have come and gone, they come in, learn, move on and are better for it; some have come and have never left – we help one another grow through removing the personal limitations; not strong enough, not enough stamina, not belonging to a community, no reason behind the prescription.

We have high level fitness enthusiasts who strive to be better at a lot of things, not just one. We have high level thinkers who understand the connection between the body and mind. We have respect for all ideas around fitness and truly allow an area for open mindedness. We welcome all; but be prepared for discomfort, mental and physical – this allows forward momentum.”

I snart 2 år av mitt liv har jag utsatt mig för det ett ständiga ifrågasättande av vad jag kan klara av, och hur jag kan gå för att gå framåt, som big dawgs innebär. Sen min första postning i gruppen (den 9e September 2009) har jag lärt mig så mycket. Ibland har det varit motigt, ibland har det inte fungerat, men det har varit så givande. Man kan se hur mycket OPT har betytt för CrossFit Uppsala, och vi använder i stort samma synsätt och samma metoder som OPT förordar – och framförallt har vi ett öppet sinne – vi stänger inte in oss i dogmer eller begränsar oss i det som är coolt för stunden. Vi testar, observerar, tränar och mäter. Vi utvecklas.

Det är också helt otroligt skönt att ha sällskap av Björn, Mosa, Kristian och Johannes. Ensam är inte stark.

Damn it feels good to be a dawg!