Jag är inte bara en coach som programmerar in double-unders för mina adepter, jag är också en ”atlet” vars coach har en ”viss” förkärlek för dubbelhoppande. Då kan det hastigt och lustigt bli hoppande för alla inblandade i CrossFit Uppsala. Tog med mig mitt ”shank”-rep och begav mig mot träningslokalen.

Normalt sett har jag antingen sänkt antalet obrutna hopp som krävs i den här typen av workouter, eller tillåtit mig att göra dem i två set. Tänkte ge mig på att försöka på riktigt den här gången, mycket väl medveten om att jag antagligen inte skulle klara det (mitt absoluta max antal hopp jag gjort obrutet ligger nånstans där runt 60-70). Bestämde mig dock för att avbryta efter 30 minuter om jag inte klarat mig igenom dom fyra varven än.

4 varv på tid av 60 obrutna double-unders, 30 obrutna wall balls: 2 fulla varv

Jaja, närde nåt litet hopp om att kunna fixa detta, men även om jag väldigt konsekvent kan hoppa 30+ obrutet numera krampar jag ihop lite däröver. Vilade länge mellan seten för att ha maximal chans, och kom nära ett gäng gånger. Mina försök såg ut som följer: 35, 60, 50, 48, 60, 55, 47, 37, 36. Jaja. Fick ju öva på att hoppa lite iallafall. Kände mig såpass säker idag att jag hoppade i strumplästen. Missar inte längre på det där onda sättet som kan sarga fötter, smalben, armar och tydligen knogar (?).

Är på mycket bra humör idag (guldglad från gårdagens stafett). Dagens träningspass bestod av hopprepsträning följt av dagens WOD – Double-Unders. Som av en händelse har jag gått och blivit ganska bra på att hoppa DUs. Det är helt enkelt så att träning ger färdighet. Okej, jag har ett litet försprång i att jag faktiskt kunnat dubbelhopp som barn, men det är en färdighet som jag tappat bort nånstans under årens lopp. CFUAs satsning på just DU-träning den senaste tiden har givit resultat och det kändes idag.

10 varv av 1 minut DU och 1 minuts vila: 54/65/60/50/52/52/52/50/55/51

Inte illa för en nybörjare. Det finns dock rätt mycket förbättringar att göra både i teknik och ork. Fy vad jag blev trött! Efter bara ett par varv hade jag kramp i smalbenen och efter halva passet ungefär funkade inte koordinationen tillfredsställande och underarmarna tog helt slut. Jag hade stora bekymmer med att kunna bära träningsväskan till jobbet efter passet.

IGÅR:

Klättring 1,5 h (topprepsklättring och bouldering)

Ruskigt roligt att komma iväg på klättring på Östra Torn i Lund. Trevlig och avslappnad stämning med många som såg riktigt duktiga ut. En del misstänkt varv-betonad styrketräningsverksamhet pågick, men jag försökte koncentrera mig på klättringen istället. Helt annan känsla att vara säkrad och klättra uppåt en bit, lite läskigt faktiskt men det släpper så klart. Roligt!

IDAG:

Wu: Rodd 500 m, några av varje av marklyft, PC, SC och FS  med 50 kg
+
Dagens pass:

5 x [as many rounds in 3 minutes of 7 Dead Lift - 100 kg, 7 chin ups]
rest 3 min b/t rounds
1 5 rounds + 7 DL
2 3 rounds + 5 DL
3 3 rounds
4 2 rounds + 2 DL
5 2 rounds + 3 DL
Total: DL – 122 reps, PU – 105 reps = 227 reps

Blastade på och försökte nå 6 varv, det gick nästan. Gjorde de sista 7 marklyften på första varvets sista 15 sekunder, den josen hade jag nog kunnat spara…om man hade varit smart, men typ if you gonna be dumb, you gotta be tough som det heter. Tänkte faktiskt på, under pågående 3e varv (när inte bara grepp började dö utan även min ländrygg) på m-forces inlägg om macho-bull shit. Kanske var det det som fick mig att inte försöka nå 3 varv på 4e och 5e intervallet? Eller så var det den bullshitten som satt mig i smeten? Hehe, ja roligt var det, trött blev man och nu är jag mör.

Jonas Colting är en av Sveriges mest meriterade uthållighetsidrottare. Bland hans meriter kan man nämna medaljer på VM i långdistans, två segrar i Ultraman samt ett flertal framskjutna placeringar i Ironman-tävlingar. Han vet vad hans snackar om när han pratar ultradistans och ”konditionsträning”, kan man säga.

Colting har också på senare år producerat ett flertal debattartiklar och böcker där han angriper den fixering vid snabba kolhydrater som råder inom uthållighetsidrotten, samt att även uthållighetsidrottare kan ha stor nytta av högintensiva intervaller (det vi ofta kallar ”metcon” inom CrossFit) av funktionella rörelser.

Vi på CrossFit Uppsala håller med helt och fullt, och vill passa på att tipsa om den här artikeln av Colting på utmärkta siten Marks Daily Apple. Utöver det så rekommenderar vi att läsa lite på Robb Wolfs utmärkta blogg om stenåldersdiet för CrossFit-utövare.

Ofta ställs olika kvantiteter av makronutrienter (protein, kolhydrater och fett) mot varandra i slaget om kosten, och även om det är rätt solklart att vi i dagens samhälle äter på tok för mycket (speciellt processade) kolhydrater, så är det att göra det väl enkelt för sig att titta enbart på detta.

Man behöver helt enkelt kolhydrater om man ska kunna prestera som atlet (ja, alla ni som läser här är atleter!) och protein om man ska underhålla muskler. Men vi glömmer ofta det kanske viktigaste, att titta på kvalitén av det vi äter. När mat processas försvinner mycket av mikronutrienterna i denna (vitaminer, mineraler etc), och det gäller att försöka äta så oprocessad mat som det går i dagens samhälle (det är svårt att undvika helt), eftersom vi helt enkelt inte annars äter som vi är byggda för att äta. Än så länge är det moderna samhället bara en parantes i människans evolutionära process – och det gäller även från den tid vi började odla grödor, för ca. 10.000 år sedan. Den tiden ska ställas mot att vi utvecklade jägar och samlarsamhällen för mer än 2 miljoner år sedan.

Lite att tänka på i tider av ”kolhydratladdning” inför exempelvis Vasaloppet. Ta lite frukt, ät lite Omega-3 fetter och surfa in i stenåldern. Vi tycker att Michael Pollan lyckas presentera en bra syn på vad man ska äta med sin fras ”Ät mat. Inte för mycket. Mest växter”. Även Greg Glassman får till det i sin klassiska devis ”Hälsa med 100 ord”. Tänkvärt.

Man behöver inte göra det för krångligt för sig. Bara försök att ha i bakhuvudet att naturlig mat är bättre än processad mat, att man verkligen inte behöver pasta, ris eller potatis för att få en komplett måltid (snarare tvärtom!) och att om man behöver snabba kolhydrater kanske man kan välja en frukt istället för en smörgås. Eller varför inte ännu hellre lite bär?

Prova att äta bättre, och se hur det påverkar er prestation och träning. Ni kommer att bli förvånade över vilken skillnad det gör. Men det är egentligen inte så konstigt att det påverkar oss så mycket – grunden för prestation och välmående är naturligtvis det bränsle vi stoppar i oss för denna. Ytterligare läsning vi på CrossFit Uppsala rekommenderar är böcker som:

”Omnvicore’s dilemma” och ”Till matens försvar” av Michael Pollan

”The Paleo diet” och ”Paleo diet for athletes” av Loren Cordain

”Enter the Zone” (eller ”The soy Zone” för vegetarianer!) av Barry Sears

”Protein power” av Michael Eades

”Light’s out – Sleep, sugar and survival” av T.S. Wiley

Det känns bittert. Överbetalda jäkla primadonnor. Ja, inte ni som tränade såklart, utan dom där andra. Ni vet vilka jag menar.

Idag tränades det på att hoppa hopprep och sen blev det en metcon med ännu mer hopprep.

10 varv av
1 minut double unders (tuck jumps för dom som inte klarar double unders alls)
1 minut vila